Varför Skapelsecyklerna inte slutar
den 21:a december 2012 utan den 28:e oktober 2011

Under de senaste decennierna har det diskuteras mycket hur man skall finna den exakta korrrelationen mellan mayafolkets Långa Räkning och den Gregorianska kalendern. De flesta forskare inom området har nu enats om att den så kallade GMT korrelationen är korrekt. Den placerar början av den Långa Räkningen, på 4 Ahau 8 Cumku, vilket motsvarar den Julianska dagen 584 283 eller den 11e augusti 3114 f. Kr.

Konsekvensen av detta är att cykeln kommer att sluta den 21:a december 2012 och de flesta som t ex John Jenkins, José Arguelles och Terence McKenna, vilka har intresserat sig för Mayakalendern, har sett detta datum som ett slut på den nuvarande cykeln.

Jag ifrågasätter inte att GMT korrelationen för den Långa Räkningen med den Gregorianska är korrekt. Och det framstår som helt klart att den Långa Räkningen ungefär, (på ett år när eller så), är en korrekt spegling av den gudomliga skapelseprocessen. Det finns emellertid starka skäl att tro att Mayafolkets Långa Räkning inte exakt speglar de skiftande energierna hos de gudomliga skapelsecyklerna som vi idag har anledning att vara intresserade av. Vad som starkt talar för detta är att det exakta inledningsdatumet för den Stora Cykelns början tycks vara kalibrerat utifrån det datum då solen stod i zenit i Izapa, vilket inträffade just den 11e augusti 3114 f.Kr. (Izapa är den forntida Mayastad i södra Mexiko där den Långa Räkningen först utvecklades.)

Dagen då solen stod i zenit hade länge, redan långt innan den Långa Räkningen infördes, betraktats som den dag på året då "tiden började". Det finns alltså all anledning att tro att denna dag, med solen i zenit, var anledningen till att de valde just den dagen för att inleda den Långa Räkningen. Men att den nedtecknade Mayadagen 4 Ahau 8 Cumku, fick inleda den långa räkningen i Izapa, har nödvändigtvis inte något att göra med den verkliga begynnelsen på den motsvarande gudomliga skapelsecykeln. Vi kan göra jämförelsen med syftet till att vi firar julafton, dvs Jesus födelse och som hade övertagits från gamla ceremonier kring midvintersolståndet. Detta datum för firande har inte ändrats trots att ytterst få tror att Jesus egentligen föddes då men att ändra på detta datum skulle ha betraktats som mycket hädiskt. Att slutdatum för den Långa Räkningen alltså faller på den 21:a December är sålunda bara en logisk konsekvens av det begynnelsedatum som valts av Izapanerna. Det är inte nödvändigtvis något som Maya avsiktligen har siktat in sig på.

De skapelsecykler som beskrevs av Maya, inklusive Tzolkin, är i grunden av en andlig, icke-astronomisk natur. Sålunda så är varje teori som hävdar att Mayas Långa Räkning skulle ha designats för att spegla astronomiska fenomen, vara sig det är jordprecessionen eller solens zenit, en varningssignal om att upphovspersonen är ute och cyklar. Det borde vara uppenbart att om Mayakalendern är en profetisk kalender som beskriver kosmiska energicykler av en universell karaktär då är det datum då solen står i zenit på platsen Izapa fullständigt oväsentligt för oss som lever idag och kan inte betraktas som något annat än ett resultat av en tradition som varit alltför stark för att kunna ändras.

Ett annat lika tvingande skäl till att den 21:a december 2012 inte kan vara den verkliga dagen då skapelsen fullbordas är att denna dag bär betäckningen 4 Ahau i Tzolkin-räkningen. Eftersom den Långa Räkningen består av exakt 7200 tzolkin-rundor så måste den verkliga dagen för skapelsens fullbordan vara en dag som bär betäckningen 13 Ahau i Tzolkin-räkningen. Detta så att Tzolkin-rundorna går jämnt upp.

Om vi vill veta vilken dag som skapelsecyklerna verkligen slutar på måste vi därför leta efter en dag omkring år 2012, men som är 13 Ahau i tzolkin-räkningen. Inskrifterna i Palenque, skrivna kanske tusen år senare än den Långa Räkningen påbörjades i Izapa, tycks antyda att det relevanta datumet är den 28:e oktober 2011, vilket i själva verket också bär betäckningen 13 Ahau i Tzolkin-räkningen!

Frågan om den exakta korrelationen mellan skapelsecyklerna och den fysiska tiden kanske inte var så kritisk under Mayas tid som den är nu för oss som lever nu. Detta eftersom skapelseprocessen som pågår nu verkar i enlighet med en 400 gånger högre frekvens. En avvikelse om ett år eller så betydde mindre i den klassiska eran än det gör för oss idag . Om vi skulle göra ett fel på 420 dagar när vi kalibrerar skapelsecyklernas slutdatum så kommer vi att vara helt ur fas med det budskap som kalendern kan förmedla.

I den nuvarande och snabbt utvecklande Galaktiska Skapelsecykeln slås kosmos Yin/Yang-dualiteter av och på var 360:de dag. Dessa energiförändringar är vad en andlig mayakalender bör spegla om den skall tjäna mänskligheten i vår nuvarande utvecklingsfas.

 
Baktun nr
Varaktighet (Korrigerad)
1.
3115-2721 f Kr
2.
2721-2326
3.
2326-1932
4.
1932-1538
5.
1538-1144
6.
1144-749
7.
749-355
8.
355- e Kr 40
9.
e Kr 40-434
10. 434-829
11. 829-1223
12. 1223-1617
13. 1617-2011
Korrigerade varaktigheter för de tretton baktunerna i den Långa räkningen
 

 

Carl Johan Calleman
cjcalleman@swipnet.se

(Översatt till svenska av Ola Petterson och Carl Johan Calleman)